Biohacker Formlen: En titt på forskningen bakom de fem ingredienserna

Curcumin, quercetin, nikotinamidribosid (NR), spermidin och trimetylglycin (TMG) är fem av de mest omtalade ämnena i longevity-miljön just nu. Vart och ett har sin egen forskningshistoria – vissa sträcker sig årtionden tillbaka, andra har först nyligen undersökts på allvar i människor. Biohacker Formlen samlar alla fem i en daglig kapsel, och i den här artikeln tittar vi närmare på vad forskningen faktiskt visar om varje enskild ingrediens.

Det är viktigt att vara tydlig med en sak från början: så vitt vi kan hitta finns det inga publicerade kliniska studier av just denna kombination av fem ämnen tillsammans. De fem ingredienserna nämns ofta i samma andetag i longevity-litteraturen, eftersom de tros påverka besläktade biologiska processer – bland annat autofagi (cellernas eget "städsystem"), NAD+-nivåer, metylering och inflammatoriska signalvägar. Men det är ett teoretiskt samband, inte ett bevisat samspel. Den här artikeln går därför igenom forskningen på varje ingrediens för sig, inte på formeln som helhet.

1. Curcumin: Metaanalys av 66 studier pekar på lägre inflammationsmarkörer

Curcumin är det mest undersökta ämnet på den här listan. En stor dos-respons-metaanalys av Dehzad och kollegor, publicerad i tidskriften Cytokine 2023, samlade data från 66 randomiserade, kontrollerade studier med totalt 3 953 deltagare i åldern 18–70 år.

Analysen fann att curcumin-/gurkmejetillskott var förknippat med signifikant lägre nivåer av CRP (en allmän inflammationsmarkör), TNF-α och IL-6, samt en lätt ökning av total antioxidantkapacitet (TAC) i blodet. Intressant nog fann författarna att varken dos eller varaktighet av tillskottet hade tydlig betydelse för effektstorleken på de flesta markörer – det vill säga att högre doser inte nödvändigtvis gav större effekt.

Begränsningar: Det är en metaanalys av mycket olikartade studier (olika curcuminformuleringar, doser och populationer, däribland många med befintliga sjukdomar som artrit eller metabolt syndrom), vilket gör det svårt att säga något exakt om effekten hos i övrigt friska vuxna. Förändringar i blodmarkörer är dessutom inte samma sak som en mätbar klinisk effekt på symtom eller sjukdomsförlopp.

2. Quercetin: Könsspecifik effekt på kärlfunktion och inflammationsmarkörer hos hjärtpatienter

En av de mer uppmärksammade quercetin-studierna från de senaste åren är genomförd av Mury och kollegor och publicerad i Aging Cell 2025. Det är viktigt att notera att den är utförd i en specifik patientgrupp – personer som skulle genomgå bypassoperation för hjärt-kärlsjukdom – och alltså inte i en frisk, generell population.

97 patienter randomiserades till antingen 500 mg quercetin två gånger dagligen eller placebo, med start två dagar före operationen och fortsatt i åtta dagar efteråt. Hos de manliga deltagarna fann forskarna lägre förekomst av postoperativt förmaksflimmer (4 % jämfört med 18 % i placebogruppen), bättre kärlfunktion i undersökta blodkärlssegment, och lägre aktivitet av gener kopplade till cellulärt åldrande (senescens) och inflammation. Hos de kvinnliga deltagarna sågs inga av dessa fördelar – och vissa inflammationsmarkörer var faktiskt högre i quercetin-gruppen bland kvinnor.

Begränsningar: Studien är utförd i en snäv patientgrupp i samband med kirurgi och med en hög dos (1 000 mg/dag) under bara 10 dagar – det säger inte nödvändigtvis något om effekten av vanligt, mer långvarigt tillskott hos friska vuxna. Den tydliga könsskillnaden är ett fynd som kräver mer forskning för att förstås, och understryker att quercetins effekt långt ifrån är entydig.

3. Nikotinamidribosid (NR): Fördubblade NAD+ i blodet, men ingen mätbar kognitiv effekt

NR är en föregångare till NAD+, en molekyl som är central för cellernas energiomsättning, och nivån sjunker naturligt med åldern. En randomiserad, placebokontrollerad pilotstudie av Orr och kollegor, publicerad i GeroScience 2024, undersökte effekten hos 20 äldre vuxna med lätt kognitiv svikt (mild cognitive impairment).

Deltagarna trappades upp till 1 g NR dagligen under 10 veckor. Resultatet var en 2,6 gånger ökning av NAD+ i blodet hos NR-gruppen jämfört med placebo (statistiskt signifikant), och behandlingen var väl tolererad utan skillnad i biverkningar. Däremot visade de kognitiva testerna (bland annat Montreal Cognitive Assessment) ingen förbättring i NR-gruppen. Gånghastigheten förbättrades faktiskt i placebogruppen, men inte i NR-gruppen, och DNA-metyleringsanalyser visade blygsamma förändringar i epigenetiska åldersmarkörer.

Begränsningar: En mycket liten studie (20 deltagare) under relativt kort tid (10 veckor), i en population med befintlig kognitiv svikt. Studien visar tydligt att NR höjer NAD+-nivån i blodet, men den stöder inte ett påstående om att det ger en mätbar kognitiv effekt – i alla fall inte i denna grupp och under denna period.

4. Spermidin: Inget signifikant lyft för minnet i den hittills största studien

Spermidin är ett naturligt förekommande polyamin som bland annat finns i vetegroddar, och som i cellstudier och djurförsök är kopplat till aktivering av autofagi. Den största och mest välkontrollerade humanstudien är SmartAge-försöket av Schwarz och kollegor, publicerat i JAMA Network Open 2022.

100 äldre vuxna (60–90 år) med självupplevd minnesförsämring randomiserades till antingen spermidin (0,9 mg/dag via vetegroddsextrakt) eller placebo under 12 månader – en dubbelblind design med en av de längsta uppföljningstiderna i den här artikeln. Det primära utfallsmåttet, ett minnestest (Mnemonic Similarity Task), visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. I sekundära, explorativa analyser sågs en möjlig gynnsam effekt på en enskild blodmarkör för kärlskada (sICAM-1), medan prestationen på ett annat test (Trail Making Test B) faktiskt var sämre i spermidingruppen. Inga förändringar i polyaminnivåer i blodet kunde påvisas.

Begränsningar: Det här är den studie i artikeln där resultatet är tydligast negativt på det primära målet. Det är en solid studie rent metodiskt (stor för att vara ett spermidinförsök, långvarig, dubbelblind), men den stöder inte ett påstående om att spermidintillskott förbättrar minnet hos äldre med minnesbekymmer – i alla fall inte vid denna dos och under 12 månader.

5. Trimetylglycin (TMG/betain): Blygsam styrkeeffekt i samlad analys av 17 studier

TMG, även kallat betain, är en metylgruppdonator som ingår i kroppens metyleringscykel (bland annat omvandling av homocystein). En systematisk översikt och metaanalys av Zawieja och kollegor, publicerad i Journal of Sports Sciences 2024, samlade 17 randomiserade, kontrollerade studier med totalt 317 deltagare och fokuserade specifikt på träningsprestation.

De inkluderade studierna använde vanligtvis doser på 2–6 g/dag (vanligast 2,5 g/dag) under 7–98 dagar. Sammantaget fann analysen en signifikant, men blygsam, positiv effekt på muskelstyrka, främst driven av underkroppsstyrka, medan överkroppsstyrka inte nådde statistisk signifikans. Det fanns ingen tydlig effekt på sprintkraft, explosivitet i bänkpress eller muskulär uthållighet, och effekten på vertikalhopp syntes bara när lågkvalitativa studier uteslöts från analysen.

Begränsningar: Effektstorlekarna är generellt små till måttliga, och de enskilda studierna varierar mycket i dos, varaktighet och träningsstatus hos deltagarna. Metaanalysen handlar om fysisk prestation hos primärt tränande personer – inte om metylering, homocystein eller åldrandsrelaterade utfall specifikt, även om det är där TMG oftast nämns i longevity-sammanhang.

Avslutande kommentarer

Tillsammans tecknar de fem ingrediensernas forskning en brokig bild. Curcumin har den bredaste evidensen för att påverka inflammationsmarkörer i blodet över många studier. Quercetin visade lovande, men könsspecifika och kontextberoende resultat i en snäv patientgrupp. NR höjer tillförlitligt NAD+-nivån, men det översattes inte till en mätbar kognitiv vinst i den tillgängliga studien. Spermidin gav i det hittills grundligaste försöket inget signifikant lyft för minnet. Och TMG visade en blygsam effekt på styrka i en samlad analys av mindre, blandade studier.

Det som binder dem samman inom longevity-forskningen är inte ett bevisat kliniskt samspel, utan överlappande biologiska teorier: autofagi (spermidin), NAD+-metabolism (NR), metylering och homocysteinomsättning (TMG), samt antioxidativa/antiinflammatoriska signalvägar (curcumin, quercetin). Ingen av dessa mekanismer är dock undersökt i kombination i en klinisk studie, och vi vill därför inte påstå att Biohacker Formlen som produkt har en dokumenterad samlad effekt – bara att varje ingrediens för sig har en forskningshistorik värd att känna till, med de styrkor och begränsningar som beskrivits ovan. Kosttillskott som detta ersätter inte kost, motion, sömn eller medicinsk behandling, och särskilt spermidin, NR och TMG bör diskuteras med läkare om man tar annan medicin eller har kroniska sjukdomar.

Om du är nyfiken på att lägga till dessa fem ingredienser i din dagliga rutin hittar du vår Biohacker Formlen här: Biohacker Formlen – Augment Life.

Referenser

1. Dehzad MJ, Ghalandari H, Nouri M, Askarpour M. Antioxidant and anti-inflammatory effects of curcumin/turmeric supplementation in adults: A GRADE-assessed systematic review and dose-response meta-analysis of randomized controlled trials. Cytokine. 2023;164:156144. DOI: 10.1016/j.cyto.2023.156144
2. Mury P, Dagher O, Fortier A, et al. Quercetin Reduces Vascular Senescence and Inflammation in Symptomatic Male but Not Female Coronary Artery Disease Patients. Aging Cell. 2025;e70108. DOI: 10.1111/acel.70108
3. Orr ME, Kotkowski E, Ramirez P, et al. A randomized placebo-controlled trial of nicotinamide riboside in older adults with mild cognitive impairment. GeroScience. 2024;46(1):665-682. DOI: 10.1007/s11357-023-00999-9
4. Schwarz C, Benson GS, Horn N, et al. Effects of Spermidine Supplementation on Cognition and Biomarkers in Older Adults With Subjective Cognitive Decline: A Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open. 2022;5(5):e2213875. DOI: 10.1001/jamanetworkopen.2022.13875
5. Zawieja E, Machek S, Zanchi NE, Cholewa J, Woźniewicz M. Effects of chronic betaine supplementation on exercise performance: Systematic review and meta-analysis. Journal of Sports Sciences. 2024;42(22). DOI: 10.1080/02640414.2024.2423578